Det var år 1958 som eldsjälar inom den svenska kooperationen startade insamlingen "Utan Gränser". De hade i sin tur inspirerats av den spektakulära utställningen "En värld utan gränser" på Mosebacke i Stockholm, som visade de växande klyftorna mellan fattiga och rika.
Från första början var kooperation en ledstjärna i biståndsarbetet, liksom biståndsidén "Hjälp till självhjälp". Rent praktiskt betyder det att kombinera lokalt företagande med demokratiskt deltagande i biståndsprojekt runt om i världen.
I folkhemmets Sverige räknade man ihop sina Konsumkvitton för att få återbäring
på årets inköp. Många tog från sin återbäring och skänkte pengar till bistånd. Det
första årets insamling uppgick till 1 miljon kronor – i dåtidens penningvärde – och gick till utbildning av kooperatörer i Asien. Studiecirklar användes nämligen som biståndsmetod från allra första början.
Under 60-talet stod bistånd och utvecklingsfrågor allt oftare på den politiska
dagordningen i Sverige. Även KF drev på för statligt bistånd och föregångaren till
Sida bildades 1962, 4 år efter Kooperation Utan Gränser. LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) började stödja Kooperation Utan Gränser.
Svenska folkets intresse för bistånd och internationell solidaritet växte under 70-talet. Folkrörelserna, Sida och kooperationen satsade på information och insamling. OK och Kvinnogillesförbundet (nu nedlagt) blir medlemmar i Kooperation Utan Gränser.
80-talet innebar en kraftig expansion för Kooperation Utan Gränser. I Latinamerika startade flera större insatser. Antalet fältanställda och omsättningen ökade avsevärt. Folksam, HSB och Riksbyggen blir medlemmar i Kooperation Utan Gränser.
Under 90-talet uppkom en viss tveksamhet till kooperation, på grund av statlig inblandning i Östeuropa och Afrika. För Kooperation Utan Gränser krympte stödet från Sida. Vid sidan av jordbruks- och landsbygdsutveckling började Kooperation Utan Gränser arbeta med bostadsfrågor. De undermåliga boendemiljöerna uppmärksammades som ett globalt problem. Sen dess har ett stort antal bostadskooperativ startat där medlemmarna har byggt sina egna bostäder. Föreningen Rättvisemärkt (numera Fairtrade) bildas och Kooperation Utan Gränser är en av grundarna. Läs mer om Fairtrade
Under 2000-talet har insamlingen och anslagen för Kooperation Utan Gränser ökat,
och biståndsarbetet har utökats. År 2000 formulerade FN åtta Millenniemål
om halverad fattigdom till 2015. Fattigdomsbekämpning är inte längre en isolerad fråga. För att nå en rättvis och hållbar utveckling krävs samordning. Handel, miljö,
säkerhet, jordbrukspolitik – allt hänger ihop.
I dag arbetar Kooperation Utan Gränser även med opinionsbildning. Målet är att få fler människor att engagera sig och ta ställning för en rättvisare värld. Det är avgörande för att minska fattigdomen i världen.
Idag har Kooperation Utan Gränser ett sextiotal medlemsorganisationer, alla med rötter i den svenska kooperationen. Medlemmar
Vill du veta mer om Kooperation Utan Gränser historia? Läs vår jubileumsskrift
|
| |||||||||||